Alla dessa konstiga enheter
Skrivet av Kenneth Johansson. Här har jag försökt samla alla konstiga enheter som jag stött på. Använd gärna den här ikonen om du länkar till den här sidan. Se även min sida om prefix och räkneord med bla datorvärldens nya prefix.
|
||
Längd Yta Volym Massa/Vikt Tid Frekvens Hastighet Acceleration Kraft Tryck Moment Elektriska enheter Effekt Energi Temperatur Magnetism Ljus Vinkel Kabeldimensioner Plåttjocklek Dynamisk viskositet Kinematisk_viskositet Vindstyrka / hastighet Udda skalor Udda enheter Övrigt |
Det kommer fler enheter så fort jag får
tid. |
Längd mäts i meter (m) som är en SI-grundenheten .
1 meter är sträckan som ljuset färdas i tomrum under 1/299 792 458 sekund.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 fermi | 10-15 m | Femtometer. |
1 X (siegbahnenhet eller x-enhet) | 0,1*10-12 m | Våglängdsmått för röntgenstrålning. |
1 Å (Ångström) | 0,1*10-9 m | Idiotiskt påhitt. Vanligtvis för våglängd. |
1 mikron | 0,001 mm | Kan förväxlas med tryckenheten mikron. |
1 mil (engelsk) | 0,0254 mm | 0,001 Tum. Kan förväxlas med volymenheten mil. |
1 thou (engelsk) | 0,0254 mm | 0,001 Tum. |
1 gran (gammal svensk) | 0,296 89 mm | Från 1855. |
1 point (eng, och amerikanska picasystemet) | 0,352 777 7... mm | = 1 / 72 engelsk tum. Typografiskt mått. |
1 punkt (europeiska Didotsystemet) | 0,376 mm | Typografiskt mått. |
1 (verk)linje (gammal svensk) | 2,062 mm | |
1 line (engelsk) | 2,11666666... mm | = 1/12 engelsk tum |
1 linje (gammal svensk) | 2,9689 mm | = 10 gran. Från 1855. |
1 p (pica) (eng, och amerikanska picasystemet) | 4,233 333 3... mm | = 12 point eller 1 / 6 eng. tum. Typografiskt mått. |
1 cicero (europeiska Didotsystemet) | 4,513 mm | = 12 punkter. Typografiskt mått. |
1 (verk)tum (gammal svensk, även kallad verktum) | 24,74 mm | = 12 (verk)linjer. Användes endast av hantverkare efter 1730. |
1 in eller tum (inch, engelsk tum) | 25,4 mm | Exakt värde. |
1 (decimal)tum (gammal svensk) | 29,69 mm | 1/10 fot. Från ca 1730. |
1 hand (engelsk) | 0,1016 m | = 4 in |
1 kvarter (gammal svensk) | 0,1484 m | = 6 verktum |
1 link (engelsk) | 0,201 168 m | = 1/100 chain |
1 span (engelsk) | 0,2286 m | = 9 in |
1 fot (gammal svensk) | 0,2969 m | = 2 kvarter |
1 ft (foot) (engelsk) | 0,3048 | = 12 in. Exakt värde. |
1 aln (gammal svensk) | 0,5938 m | = 2 fot |
1 steg (gammal svensk) | 0,9 m | Ungefärligt värde |
1 yd (yard) (engelsk) | 0,9144 m | = 3 ft |
1 passus (romersk) | 1,4875 m | Ungefärligt värde. Antikt Romerskt dubbelsteg. |
1 pace (engelsk) | 1,524 m | = 5 ft |
1 smoot | 1,7018 m | http://en.wikipedia.org/wiki/Smoot |
1 famn (gammal svensk) | 1,7813 m | = 3 alnar |
1 fathom (engelsk famn) | 1,8288m | = 6 ft. Enligt historien längden mellan en vikings fingerspetsar. |
1 stång (gammal svensk) | 2,9689 m | = 5 alnar |
1 rod | 5,0292 m | |
1 chain (engelsk) | 20,1168 m | = 22 yd |
1 rev (gammal svensk) | 29,689 m | = 10 stänger |
1 kabellängd (gammal svensk) | 178,13 m | = 100 famnar. |
1 kabellängd, nyare definition (gammal svensk) | 185,2 m | = 0,1 sjömil. |
1 furlong (engelsk och amerikansk) | 201,168 m | = 10 chains. Var längden på en normal plogfåra. |
1 cable | 220 m | Sjömått. Ungefärligt värde. |
1 milliare | 1 487,5 m | Ungefärligt värde. Antik romersk mil = 1000 passus |
1 londonmil (äldre engelsk mil) | 1 524 m | Ungefärligt värde. Användes före år 1592. |
1 mi eller mile (engelsk mil) | 1 609,344 m | = 5280 ft. Exakt värde. (eller 8 furlongs) Fastställdes 1592 |
1 UK sjömil | 1 828,8 m | = 6 000 ft. |
1 nautisk mil eller sjömil eller n mi | 1 852 m | |
1 distansminut | 1 852 m | = sjömil. |
1 UK n mi (engelsk nautisk mil) | 1 853,184 m | = 6080 ft. |
1 milha (gammal portugisisk mil) | 2 065 m | Ungefärligt värde. Gammal portugisisk mil. |
1 lilla lantmilen (gammal fransk) | 3 900 m | Ungefärligt värde. Gammal fransk mil. |
1 lieue (gammal fransk mil) | 4 452 m | Ungefärligt värde. Gammal fransk mil. |
1 league (landmått) OBS se nedan. | 4 828,032 m | = 3 mile. Ungefärligt värde beroende på vilken mile som avses. |
1 stora lantmilen (gammal fransk) | 4 938 m | Ungefärligt värde. Gammal fransk mil. |
1 league eller sea league (sjömått) | 5 556 m | Ungefärligt värde. |
1 mijl (gammal holländsk mil) | 5 858 m | Ungefärligt värde. Gammal holländsk mil. |
1 legua (gammalt portugisiskt mått) | 6 197 m | U.v. Portugals variant av nedanstående spanska mått. |
1 legua (gammalt spanskt mått) | 6 687 m | U.v. Gammalt spanskt mått som ännu tidigare var 5 555m |
1 gammal sjömil (Förväxla ej med vanlig sjömil) | 7 408 m | Äldre enhet 1/15 latitudgrad = 4 Nautiska sjömil |
1 tysk geografisk mil (gammal tysk mil) | 7 421,6 m | Ungefärligt värde. Gammal tysk mil. Se nedan. |
1 meile (gammal preussisk mil) | 7 533 m | Ungefärligt värde. Preussisk mil. |
1 mil (ny svensk) | 10 km | Även kallad myriameter och nymil. Se nedan. |
1 mil (gammal svensk mil) | 10,688 km | = 3600 stänger eller 6000 famnar |
1 gammal norsk mil | 11,295 km | Ungefärligt värde. Gammal norsk mil. |
1 mil (gammal mil i Dalarna) | 15 km | Ungefärligt värde. Gammal mil i Dalarna. |
1 AU (atronomist enhet) | 149,597 870 x 109 m | Avståndet jorden-solen |
1 Ljusår | 9,4605 x 1015 m | |
1 pc (parsec) | 30,856 78 x 1015 m | =AU*6,48*105/PI m |
1 siriometer | 150 x 1015 m | Ungefärligt värde. |
Ett annat udda, numer försvunnet, prefix är myria som betydde 10 000. Det använder på den modifierade "nymilen" som infördes när sverige gick över till metersystemet. Den nya 10 000 meter långa milen kallades alltså i början myriameter.
Ett förslag på en ny längdenhet, kallad skäggsekund, slog aldrig igenom och skulle vara längden som ett skäggstrå växer på en sekund (vilket är i storleksordningen 7 nm).
Ett närliggande mått är hur mycket en människas hår växer under ett år. Den totala väx-längden för alla hårstråna blir ca 15 km!
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 barn | 1 x 10-28 m2 | |
1 CM (circular mil, engelsk) | 506,7 x 10-12 m2 | Arean av en cirkel med D = 1 mil |
1 MCM (1000 circular mil, engelsk) | 506,7 x 10-9 m2 | |
1 kvadrattum (gammal svensk) | 0,000 612 m2 | |
1 in2 (square inch, engelsk) | 0,000 645 16 m2 | |
1 link2 (square link, engelsk) | 0,040 468 564 m2 | |
1 kvadratfot (gammal svensk) | 0,088 15 m2 | |
1 ft2 (square foot, engelsk) | 0,092 903 04 m2 | = 144 in2 |
1 sabin | 0,092 903 04 m2 | = 1 ft2. Ekvivalent absorptionsarea för ljud. |
1 yd2 (square yard, engelsk) | 0,836 127 36 m2 | = 9 ft2 |
1 square of flooring or roofing (engelsk) | 9,290 304 m2 | = 100 ft2 |
1 rod of bricklayer's work (engelsk) | 25,3 m2 | ev 25,4 m2 osäkert värde. |
1 rod of building (engelsk) | 27,592 203 m2 | = 33 yd2 |
1 a eller ar | 100 m2 | |
1 kappland (gammal svensk) | 154,25 m2 | = 1750 kvadratfot |
1 chain2 (square chain, engelsk) | 404,685 64 m2 | = 10 000 link2 = 484 yd2 |
1 skäppland | 823 - 1234 m2 | Varierade med tid och landsdel men var 1/6 eller 1/4 tunnland. |
1 rood (engelsk) | 1 011,7141 m2 | = 1210 yd2 |
1 acre (engelsk) | 4 046,8564 224 m2 | = 4840 yd2. Arean ett par oxar orkade plöja på en dag. |
1 tunnland (gammal svensk) | 4 936 m2 | = 32 kappland |
1 ha (hektar) | 10 000 m2 | |
1 homestead (engelsk) | 647 497 m2 | = 160 acre |
1 mile2 (square mil, engelsk) | 2 589 988,11 m2 | = 640 acres |
1 township (engelsk) | 93 239 572 m2 | = 36 mile2 |
Pappersstorlekar
Det Europeiska A-systemet för pappersstorlekar kan förbrylla men är i grunden ganska enkelt. Grunden är ett papper i storleken A0 som har en yta av exakt 1 kvadratmeter. Förhållandet mellan bredd och höjd är 1 / roten ur 2 vilket ger sidorna 841 mm gånger 1189 mm. Finessen med systemet är nu att om du viker pappret på mitten får du ett papper med samma proportioner (men halva arean). Denna storlek benämns A1. Viker du nu det också på mitten får du A2 och så vidare. Man brukar använda systemet ner till storleken A8 men den vanligaste storleken är naturligtvis A4. Skrivpapperena brukar även ha en viktbeteckning, t.ex. 60 gram. Det är vikten som den papperstjockleken har om ytan är 1 kvadratmeter. Alla storlekar av samma kvalité anges då på ett praktiskt sätt med samma vikt. A-systemet används i hela Europa och i de flesta andra länder utom i USA.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 l (lamda) | 0,000 000 001 m3 | |
1 min (minim, droppe, engelsk) | 0,000 000 059 194 m3 | |
1 min (minim, droppe, USA) | 0,000 000 061 612 m3 | För våta varor. |
1 dash eller stänk (drinkmått) | 0,000 001 m3 | |
1 krm (kryddmått, svensk) | 0,000 001 m3 | |
1 mil (mililiter) | 0,000 001 m3 | Kan förväxlas med längdenheten mil. |
1 UK fl dr (fluid dram, Engelsk) | 0,000 003 551 63 m3 | För våta varor. |
1 US fl dr (fluid dram, USA) | 0,000 003 696 691 m3 | För våta varor. |
1 teaspoon (US) | 0,000 004 928 921 593 75 m3 | =1/3 tablespoon (US) |
1 tsk (tesked, svensk) | 0,000 005 m3 | |
1 skvätt (drinkmått) | 0,000 01 m3 | |
1 fingerborg | 0,000 01 m3 | Ungefärligt värde. |
1 tablespoon (US) | 0,000 014 786 764 781 25 m3 | =1/8 US gill |
1 msk (matsked, svensk) | 0,000 015 m3 | |
1 kubiktum (gammal svensk) | 0,000 015 14 m3 | |
1 in3 (cubic inch, engelsk) | 0,000 016 387 064 m3 | |
1 likör eller brännvinsglas (drinkmått) | 0,000 02 m3 | |
1 pel Se även längre ner! | 0,000 022 m3 | Källa SP. Andra källor anger ca 0,000 25 m3 |
1 dram (Engelsk, se även längre ner) | 0,000 023 6775 m3 | =1/6 UK gill. Var den spritmängd man drack i en klunk. |
1 pony (drinkmått) | 0,000 025 m3 | |
1 dram (Skottsk, se även längre upp) | 0,000 028 4130 m3 | =1/5 UK gill. Var den spritmängd man drack i en klunk. |
1 UK fl oz (fluid ounce, Engelsk) | 0,000 028 4130 m3 | För våta varor. |
1 US fl oz (fluid ounce, USA) | 0,000 029 573 529 5625 m3 | = 1/128 US gal (USA). För våta varor. |
1 jigger (whiskymått) | 0,000 04 m3 | |
1 cocktail (drinkmått) | 0,000 05 m3 | |
1 ort eller jungfru eller jumfru (gammal svensk) | 0,000 081 78 m3 | För våta varor. |
1 US gill eller US gi (USA) | 0,000 118 294 118 25 m3 | För våta varor. |
1 UK gill (Engelsk) | 0,000 142 065 m3 | = 1/4 UK pt |
1 gill (Engelskt whiskymått) | 0,000 16 m3 | |
1 cup (US) | 0,000 236 588 236 50 m3 | = 2 US gill. Oftast för matmått. |
1 pel | 0,000 25 m3 | Ungefärligt. Dryckesmått mellan två pelar (markeringar) på ett glas. |
1 kvart (gammal svensk) | 0,000 327 1 m3 | = 4 ort. För våta varor. |
1 US lq pt (liquid pint, USA) | 0,000 473 176 473 m3 | 1/8 gal (USA) eller 4 US gills. För våta varor. |
1 US dry pt (dry pint, USA) | 0,000 550 610 5 m3 | 1/64 bu (USA). För torra varor. |
1 UK pt (pint, Engelsk) | 0,000 568 261 25 m3 | 1/8 gal (Engelsk) eller 4 gills (Engelska) |
1 US lq quart, eller enbart quart (USA) | 0,000 946 352 946 m3 | = 2 lq pt. För våta varor. |
1 l eller L (liter) | 0,001 m3 | |
1 l (liter) Mellan 1901-1964 | 0,001 000 028 m3 | OBS! ej exakt 0,001 m3 mellan åren 1901 och 1964. |
1 UK quart (Engelsk). Se även quarter. | 0,001 136 52 m3 | = 2 UK pt. |
1 US dry quart (USA) | 0,001 101 22 m3 | = 2 US dry pt |
1 stop (gammal svensk) | 0,001 308 m3 | = 4 kvarter. För våta varor. |
1 kanna (gammal svensk) | 0,002 617 m3 | = 2 stop. För torra och våta varor. |
1 wine gallon (gammal engelsk) | 0,003 785 412 m3 | = 231 in3. Övertogs och behölls av USA. |
1 US gal (gallon, USA) | 0,003 785 412 m3 | = 4 quarts (USA). För våta varor. |
1 UK gal (gallon, Engelsk) | 0,004 546 09 m3 | = 4 quarts (Engelsk). |
1 kappe eller kappa (gammal svensk) | 0,004 58 m3 | För torra varor. |
1 ale gallon (gammal engelsk) | 0,004 621 152 048 m3 | = 282 in3 |
1 US pk (peck, USA) | 0,008 809 767 541 72 m3 | = 16 US dry pt. |
1 UK pk (peck, engelsk) | 0,009 092 18 m3 | = 2 UK gal |
1 åtting (gammal svensk) | 0,015 7 m3 | För våta varor. |
1 fyrkappa | 0,018 3 m3 | = 4 kappe |
1 amagatvolymenhet | 0,022 414 m3 | Gasvolym, Ungefärligt värde. |
1 kubikfot (gammal svensk) | 0,026 17 m3 | = 10 kannor |
1 ft3 (cubic foot, engelsk) | 0,028 316 85 m3 | = 1728 in3 |
1 fjärding (gammal svensk) | 0,031 4 m3 | För våta varor. |
1 bu (bushel, USA USbu) | 0,035 239 07 m3 | För torra varor. |
1 bu (bushel, Engelsk UKbu) | 0,036 368 72 m3 | = 8 gal (Engelsk) |
1 halvspann (gammal svensk) | 0,0366 6 m3 | För torra varor. |
1 ankare (gammal svensk) | 0,039 26 m3 | = 15 kannor. För våta varor. |
1 hummerträ | 0,062 m3 | Källa SP, inga andra uppgifter funna. |
1 spann (gammal svensk) | 0,073 3 m3 | =16 kappar. För torra varor. |
1 bbl (dry barrel, USA) | 0,115 627 1 m3 | = 7056 in3 |
1 tunna eller packtunna för vätska (gammal svensk) | 0,125 6 m3 | = 4 fjärdingar eller 8 åttingar. För våta varor. |
1 spilträ | 0,125 6 m3 | Källa SP, inga andra uppgifter funna. |
1 tunna för torra varor (gammal svensk) | 0,146 6 m3 | = 2 spann. För torra varor. |
1 fat (gammal svensk) = 1 åm | 0,157 0 m3 | = 4 ankare. För våta varor. |
1 åm (gammal svensk) = 1 fat | 0,157 0 m3 | = 4 ankare. För våta varor. |
1 barrel (USA) | 0,158 987 3 m3 | = 42 gal (USA) |
1 barrel (Engelsk) | 0,164 m3 | = 36 gal (Engelsk) |
1 US barrel (för våta varor, USA) | 0,170 3 m3 | För råpetroleum. |
1 malttunna (gammal svensk) | 0,174 m3 | |
1 oxhuvud (gammal svensk) | 0,235 5 m3 (även 0,183 2 m3) | = 90 kannor Fanns även i en variant med 70 kannor =0,183 2 m3 |
1 quarter (Engelsk) | 0,290 949 8 m3 | = 8 UK bushels (Engelska) |
1 båt | 0,470 m3 | Källa SP, inga andra uppgifter funna. |
1 pipa | 0,470 m3 | Källa SP, inga andra uppgifter funna. |
1 yd3 (cubic yard, engelsk) | 0,764 554 7 m3 | = 27 ft3 |
1 foder (gammal svensk) | 0,942 1 m3 | = 6 åmar(fat). För våta varor. |
1 ton of displacement of a ship (engelsk) | 0,991 089 632 m3 | = 35 ft3 ev 36 ft3 osäkert värde. |
1 st (stère) | 1 m3 | |
1 shipping ton (engelsk) | 1,132 673 865 m3 | = 40 ft3 för handelsvaror. |
1 shipping ton (engelsk, för timmer) | 1,189 307 558 m3 | = 42 ft3 för timmer. |
1 stycke | 1,200 m3 | Källa SP, inga andra uppgifter funna. |
1 ton of load (engelsk) | 1,415 842 331 m3 | = 50 ft3 för huggen ved. |
1 läst. Även en viktenhet. (gammal svensk) | Mellan 2 och 4 m3 | Måttet har varierat beroende på ort, tid och varuslag. |
1 registerton (gammal svensk) | 2,83 m3 | Gamalt fartygsmått = 100 kubikfot |
1 skogsfamn (gammal svensk) | 2,83 m3 | För ved. |
1 storfamn (gammal svensk) | 3,77 m3 | För ved. |
1 std (standard) | 4,672 279 59 m3 | Gamalt fartygsmått för sågat virke = 165 kubikfot |
1 kubikfamn (gammal svensk) | 5,65 m3 | För ved. |
1 kronans parm (gammal svensk) | 5,65 m3 | För hö. |
1 parm (gammal svensk) | ca 10 m3 | För sten |
1 stockholmsparm (gammal svensk) | 17,7 m3 | För hö. |
1 kubikstång (gammal svensk) | 26,169 m3 | |
1 acre foot (USA) | 1 233,481 837 m3 | För våta varor. Används för översvämningar,sjöar och vattenmagasin. |
Massa mäts i kilogram (kg) som är en SI-grundenhet. Detta trots att gram kan tyckas vara grundenheten, vilket det inte längre är.För att bestämma en vikt relaterar vi till massans SI-enhet 1kg.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 u (atommassenheten) | 1,660 565 586 x 10-27 kg | 1/12 av massan hos en atom kol 12. |
1 dalton (atommassenheten) | 1,660 565 586 x 10-27 kg | Samma som 1 u. |
1 point | 2 mg | = 0,01 karat |
1 ass (gammal svensk) | 48,03 mg | 8848 ass = 1 skålpund. |
1 metrisk grain | 50 mg | För ädelstenar. |
1 troygrains | 64,79 mg | |
1 gr (grain) | 64,798 91 mg | =1/7000 lb |
1 carat (metrisk) OBS! stavningen. | 0,2 g | Ej att förväxla med karat som är ett mått på guldets renhet |
1 korn (gammal svensk) | 0,4251 g | = 1/1000 skålpund. |
1 g (gram) | 0,001 kg | |
1 scruple | 1,295 9782 g | = 20 gr |
1 dwt (pennyweight) | 1,555 173 84 g | = 24 gr |
1 dram (engelsk) Se även nästa rad! | 1,771 845 g | Se även nästa rad! |
1 dram (engelsk) | 3,887 9346 g | = 60gr. För mediciner. |
1 kvintin (gammal svensk) | 3,32 g | |
1 ort (gammal svensk) | 4,251 g | = 1/100 skålpund. Även en volymenhet. |
1 lod (gammal svensk) | 13,28 g | = 4 kvintin |
1 uns (silver, gammal svensk) | 26,3 g | |
1 uns (guld, gammal svensk) | 27,9 g | |
1 oz (ounce engelsk. oz avdp (avoirdupois) i USA) | 28,349 52 g | = 16 drams. 7680 oz avdp = 7000 oz t. |
1 uns (medicinalvikt, gammal svensk) | 29,69 g | |
1 oz t. eller oz tr (troy ounce, USA) | 31,103 4768 g | = 480 gr. Även kallad apothecaries' ounce |
1 mark (under vikingatiden, gammal svensk) | 0,203 kg | |
1 mark (under medeltiden, gammal svensk) | 0,208 - 0,218 g | Vanligtvis 1/2 skålpund. |
1 mark. För metaller. (gammal svensk) | 0,340 kg | |
1 pund (medicinalvikt, gammal svensk) | 0,356 28 kg | Endast för medicinalvikter, libra medicinalis. |
1 troypound (engelsk) | 0,3732 kg | = 12 troy-oz = 5 760 troygrains |
1 skålpund (gammal svensk) | 0,425 kg | = 32 lod |
1 lb (lbs) (pound, engelsk pund) | 0,453 592 37 kg | = 16 oz = 7 000 troygrains. Exakt värde. |
1 livre | 0,5 kg | |
1 stone | 6,350 293 18 kg | = 14 lb |
1 markpund eller lispund stapelstadsvikt. (gammal svensk) | 6,80 kg | = 20 mark. För metaller. |
1 lispund (gammal svensk) | 8,502 kg | = 20 skålpund. Lokala variationer förekom. |
1 qr (quarters, engelsk) | 12,7 kg | =28 lb |
1 gee pound (samma som 1 slug) | 14,5939 kg | |
1 slug (lbf s2/ft, engelsk) | 14,5939 kg | |
1 cwt tr (troy) | 37,324 172 16 kg | = 100 troy pounds |
1 ny centner (gammal svensk) | 42,5 kg | = 5 lispund. Från 1855. |
1 centner | 45,359 237kg | = 100 lb. Exakt värde. |
1 US cwt eller sh cwt (US centerweight) | 45,359 237kg | = 100 lb. Exakt värde. |
1 cwt (hundredweight, avoirdupois, engelsk, long cwt i USA) | 50,802 345 44 kg | = 112 lb |
1 centner (gammal svensk) | 51,04 kg | =6 lispund. Se ny centner. |
1 skeppund (stapelstadsvikt). För metaller. (gammal svensk) | 136 kg | = 20 markpund eller lispund stapelstadsvikt. |
1 skeppund (uppstadsvikt). För metaller. (gammal svensk) | 143 kg | = 21 markpund eller lispund stapelstadsvikt. |
1 skeppund (berg(slag)svikt). För metaller. (gammal svensk) | 150 kg | = 22 markpund eller lispund stapelstadsvikt. |
1 skeppund (råkopparvikt). För metaller. (gammal svensk) | 156 kg | = 23 markpund eller lispund stapelstadsvikt. |
1 skeppund (tackjärnsvikt). För metaller. (gammal svensk) | 177 kg | = 26 markpund eller lispund stapelstadsvikt. |
1 skeppund. För livsmedel.(gammal svensk) | 170,0 kg | = 4 nya centner eller 20 lispund. Från 1665. |
1 kip | 453,592 37 kg | = 1000 lb |
1 ton tr (troy ton) | 746,483 4432 kg | = 20 cwt tr |
1 short ton (sh tn USA) | 907,184 74 kg | = 2000 lb |
1 t eller ton (svensk, metric ton eller tonnes på engelska) | 1000 kg | |
1 ton (avoirdupois ton, Engelsk, long ton i USA) | 1016,046 9088 kg | = 20 cwt (long cwt) = 80 quarters = 2240 lb |
1 skeppsläst eller tung läst eller svår läst. | 2 448 kg | = 18 skeppspund för metall. Från 1726. |
1 nyläst (gammal svensk) | 4 250 kg | = 100 centner. Från 1863 |
En massas tyngd varierar beroende på den lokala tyngdkraften. Ni kan räkna ut hur stor tyngdkraftens acceleration är på olika platser på jorden med den här formeln:
g=9,78049 (1 + 5,3024x10-3 sin2v - 5,9x10-7 sin22v) - (3,0855x10-6 + 2,2x10-9 cos2v) h + 7,2x10-13 h2
Där v = latituden och h = höjd över havet i meter.
Som exempel är g=9,806 65 m/s2 vid havsytan på 45 graders latitud.
För att få en uppfattning hur mycket tyngre eller lättare ett föremål är på våra närmaste planeter och några ev deras månar kan ni gå in i nedanstående tabell och direkt se multiplikationsfaktorn.
Sol / Planet / måne | Viktfaktor |
Solen | 27.91068 |
Merkurius | 0.36484 |
Venus | 0.90486 |
Jorden | 1 |
Månen | 0.16519 |
Mars | 0.38136 |
Phobos | 0.0017 |
Deimos | 0.0005 |
Jupiter | 2.65219 |
Io | 0.17946 |
Europa | 0.14683 |
Ganymedes | 0.16315 |
Callisto | 0.08565 |
Amalthea | 0.00742 |
Adreastea | 0.00086 |
Saturnus | 1.13898 |
Mimas | 0.0034 |
Enceladus | 0.00562 |
Tethys | 0.00991 |
Dione | 0.01021 |
Rhea | 0.01518 |
Titan | 0.14276 |
Hyperion | 0.01143 |
Japetus | 0.0368 |
Phoebe | 0.0075 |
Janus | 0.01371 |
Uranus | 1.06964 |
Ariel | 0.03537 |
Umbriel | 0.02287 |
Titania | 0.05687 |
Oberon | 0.0456 |
Miranda | 0.01377 |
Neptunus | 1.35108 |
Triton | 0.24574 |
Nereid | 0.01835 |
Pluto | 0.22535 |
Asteroider | |
Ceres | 0.02947 |
Pallas | 0.02162 |
Vesta | 0.01784 |
Juno | 0.01285 |
Tid mäts i sekunder (s) som är en SI-grundenhet.
1 sekund är tiden för 9 192 631 770 perioder av strålningen från övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos cesium 133.
Men även cesiumuren har en viss felvisning. Det har man upptäckt genom att studera radiosignalerna från de snabbroterande, ultrakompakta stjärnorna som kallas pulsarer. De har en hittills oöverträffad regelbundenhet i sin rotation.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 s (sigma) | 0,000 001 s | |
1 min (minut) | 60 s | |
1 beat | 86,4 s | Swatch nya internettid. Se kommentarer nedan. |
1 h (timme) | 3600 s | |
1 d (dygn) | 86 400 s | |
1 a (år) | 31 556 926 s | Avser det tropiska året. |
1 gregorianskt år | 31 556 952 s | =365,2425 dygn. Det vi använder idag |
1 vetenskapligt år | 31 557 600 s | = 365,25 dygn |
1 Ga (gigaannus) | 31,556 926 x 1015 s | 1 miljarder år. |
Det finns även några andra mått på ett år. Tiden för jordens omlopp runt solen kallas ett astronomiskt år och varierar lite beroende på vilken utgångspunkt man mäter ifrån. Det anomalistiska året räknas som jordens omloppstid runt solen från och till den punkt när jorden ligger närmast solen. Det är 31 558 432,5 s långt. Ett sideriskt år (eller stjärnår) är jordens omloppstid kring solen mätt mot en avlägsen stjärna som referenspunkt. Dess längd är 31 558 153 s långt och det kan betraktas som den verkliga (fysikaliska) omloppstiden.
Det finns några olika beteckningar på tidskalor som man använder utan att fundera över vad de egentligen betyder. Här nedan finner ni förklaringen över några av dem.
GMT | Greenwich Meridian Time. Tiden i Greenwich i England och efter hela dess meridian. GMT var den officiella världstiden fram till 1972 då den UTC tog över. |
UTC | Coordinated universial time. UTC är GMT som korrigerats i enlighet med atomtidmätning. Är officiell världstid sedan 1972 |
DST | Daylight saving time. Sommartid. |
TAI | Den internationella atomtidsskalan. |
AM | Ante meridiem. Förmiddag. |
PM | Post meridiem. Eftermiddag. |
För mer utförlig info om tidskalorna kan ni gå hit: UTC/TAI Time
Nedan har ni de olika tidzonerna i USA med avvikelsen till Sverige
Pst | Pacific Standard Time. -9 timmar |
Mst | Mountain Standard Time. -8 timmar |
Cst | Central Standard Time. -7 timmar |
Est | Eastern Standard Time. -6 timmar |
Swatch internet-tid delar in dygnet i 1000 beats a 86,4 sekunder. Nollmeridianen har valts till staden Biel i Schweiz där Swatchklockorna tillverkas. Alltså är klockan @500 beats överallt i världen när klockan är 12:00 i Biel. Så nu är det meningen att det ska bli enklare att bestämma tid för tex en chat när alla använder samma tid överallt i världen. Frågan är om någon fortfarande använder den men Swatch fortsätter stödja sin idé (2007).
Här nedan kan ni se hur mycket internetklockan är.
Frekvens mäts i hertz (Hz) som är en härledd SI-enhet och uttrycks i svängningar eller varv per sekund.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 pulsatans | 1/(2*Pi) Hz | Vinkelfrekvens. Ca 0,159 154 943 Hz |
1 c/s | 1 Hz | Cykel per sekund |
1 p/s | 1 Hz | Period per sekund. |
1 r/s | 1 Hz | Varv per sekund. |
1 v/s | 1 Hz | Varv per sekund. |
1 fresnell | 1012 Hz | 1 THz |
Enheten för hastighet är meter per sekund (m/s).
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 Furlongs/fortnight | 0,000 166 309 524 m/s | Vanligt skämtsamt Amerikanskt mått. Ungefärligt värde. |
1 km/h | 0,277 778 m/s | Eg. 5/18 m/s |
1 ft/s (foot per second) | 0,304 8 m/s | Exakt värde. |
1 mph eller mile/h (1 mile/h är alltså ca 1,609 km/h) | 0,447 04 m/s | Exakt värde. |
1 kn (metrisk) eller knop (nautisk mil per timme) | 0,514 44 m/s | |
1 UK kn ca 1,000 6393 kn | 0,514 773 333 m/s | = 6080 ft/h |
1 M (mach) | 340 m/s | Relativt ljudhastigheten. Ungefärligt värde. |
Enheten för acceleration är meter per sekundkvadrat (m/s2).
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 gal (Gal) | 0,01 m/s2 | |
1 celo (ft/s2) | 0,3048 m/s2 | Exakt värde. |
1 gn | 9,806 65 m/s2 | Normalaccelerationen. |
1 grav | 9,806 65 m/s2 | Normalaccelerationen. |
Enheten för kraft är newton (N)
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 dyn | 0,000 01 N | |
1 ouncedal | 0,008 640 934 6485 N | = 1 oz*ft/s2 |
1 gf (gramkraft) | 0,009 806 65 N | |
1 p (pond) | 0,009 806 65 N | |
1 pdl (poundal) | 0,138 254 954 376 N | = 1 lb*ft/s2 |
1 lbf (pound-force, engelsk) | 4,448 221 615 2605 N | |
1 kgf (kilogramkraft) | 9,806 65 N | |
1 kp (kilopond) | 9,806 65 N | |
1 sn (sthène) | 1000 N |
SI-enheten är pascal (Pa) och 1 Pa är lika med 1 newton/kvadratmeter N/m2.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 atm (normalatmosfär) | 101 325 Pa | Ca 1 bar |
1 at (teknisk atmosfär) | 98 066,5 Pa | Ca 1 bar |
1 kp/cm2 | 98 066,5 Pa | Ca 1 bar |
1 bar | 100 000 Pa | |
1 barad eller barye | 0,1 Pa | |
1 dyn/cm2 | 0,1 Pa | |
1 mikron (mikrometer kvicksilverpelare) | 0,133 322 387 415 Pa | Kan förväxlas med längdenheten mikron. |
1 N/m2 | 1 Pa | |
1 mm Vp (mm vattenpelare) | 9,806 65 Pa | Ungefärligt värde. Vattnets densiteten gäller vid
4 gr C i Europa men Amerikanerna anger det vid 60 eller 68 gr F vilket ger ett lägre tryck. |
1 vac | 100 Pa | |
1 torr (lika med mmHg vid 0 gr. C) | 133,322 387 415 Pa | = 1/760 atm |
1 mmHg (kvicksilverpelare) | 133 Pa | |
1 IN.W.C. (Inch Water Column, tum vattenpelare) | 249,08891 Pa | Ungefärligt värde. Vattnets densiteten gäller vid
4 gr C i Europa men Amerikanerna anger det vid 60 eller 68 gr F vilket ger ett lägre tryck. |
1 pz (piéze) | 1000 Pa | |
1 sn/m2 (sthéne/m2) | 1000 Pa | |
1 lbf/in2 eller psi (pound-force per square inch, engelsk) | 6 894,757 Pa | Ungefärligt värde. |
1 psi (pound-force per square inch, engelsk) | 6 894,757 Pa | Ungefärligt värde. |
1 m Vp (m vattenpelare) | 9 806,65 Pa | Ungefärligt värde. |
1 kp/mm2 | 9,806 65 MPa | |
1 tonf/in2 | 15,4443 MPa |
Enheten för moment är newtonmeter (Nm).
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 lbf*in (poundforce inch) | 0,112 985 Nm | |
1 lbf*ft (poundforce foot) | 1,355 82 Nm | |
1 kpm (kilopondmeter) | 9,806 65 Nm |
Elektrisk ström mäts i ampere (A) som är en SI-grundenhet.
1 ampere är den ström som får två raka, parallella ledare med oändlig längd och försumbart tvärsnitt och placerade på en meters avstånd från varandra i tomrum att dras mot varandra med kraften 2*10-7 newton per meter ledare.
Elektrisk spänning (eller potential) mäts i volt (V) som är en härledd SI-enhet.
1 V = 1 W/A
Resistans mäts i ohm (W) som är en härledd SI-enhet.
1 W = 1 V/A
Konduktans mäts i siemens (S) som är en härledd SI-enhet.
1 S = 1 A/V
Elektrisk laddning mäts i coulomb (C) som är en härledd SI-enhet.
1 C = 1 A*s
Kapacitans mäts i farad (F) som är en härledd SI-enhet.
1 F = 1 C/V
Induktans mäts i henry (H) som är en härledd SI-enhet.
1 H = 1 Wb/A
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 Bi (biot ) | 10 A | Ström |
1 cm | 10-9 H | Induktans |
1 cm | 105/c02 F | Kapacitans. c0 = ljusets hastighet. |
1 puff | 1 pF | Kapacitans |
1 daraf | 1 F-1 | Inverterad kapacitans eller elastans. |
1 mho | 1 S | Konduktans, inverterad resistans. |
1 mic | 10-6 H | Induktans |
1 preece | 1013 Wm | Resistivitet |
1 VA | 1 V*A | Skenbar effekt. |
1 var | 1 VA | Reaktiv effekt. |
1 D (debye) | 10-18 Fr cm | Elektriskt dipolmoment. Ca 3,335 64*10-30 C*m |
1 helmholtz | 1 D/Å2 eller 0,01 Fr/cm | Arear elektriskt dipolmoment per area. Ca 0,333 564*10-9 C/m |
1 faraday | 96 487 C | Laddning. Ungefärligt värde. |
1 Fr (franklin) | 0,1/c0 C | Laddning. Ca 0,333 564*10-9 C. c0 = ljusets hastighet. |
1 magn | 1 H/m | Permeabilitet. |
1 Gb (gilbert) | 10/(4*Pi) At | Elektromotorisk kraft. At = ampere varv. |
Enheten för effekt är watt (W) och är lika med 1 J/s.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 lusec = 1 l*mtorr/s, ger 1 l/s vid trycket 1 mtorr. | 0,000 133 322 W | Pumpeffekt |
1 Btu/h (British thermal unit per hour) | 0,293 071 W | |
1 J/s | 1 W | |
1 kcal/h (kilokalori per timme) | 1,164 W | |
1 kpm/s | 9,806 65 W | |
1 ft*lbf/s (foot pound-force per second, engelsk) | 1,355 818 W | |
1 hk (metrisk hästkraft) | 735,498 75 W | |
1 hp (horsepower) OBS ej samma som hästkraft. | 745,699 871 582 270 22 W | = 550 ft *lbf/s |
1 poncelet | 980,665 W | = 100 kpm/s |
1 Btu/s (British thermal unit per second) | 1,055 055 6 kW | |
1 kcal/s (kilokalori per sekund) | 4,1868 kW |
Enheten för energi är joule.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 eV (elektronvolt) | 0,160 219 x 10-18 J | |
1 rydberg | e2/(2*a0) | e=elektronens laddning, a0=atomära längdenheten. Ca 2,4252 x 10-18 J --- Måste kollas 10-28? |
1 prout | 29,714 x 10-15 J | = 1/12 av bindningsenergin för deuteron. |
1 erg | 0,000 000 1 J | |
1 dyncm | 0,000 000 1 J | = 1 erg |
1 Ws | 1 J | |
1 Nm | 1 J | Kan förväxlas med moment. |
1 ft*lbf (foot pound-force, engelsk) | 1,355 818 J | |
1 cal (kalori) | 4,1868 J | |
1 gcal (gramkalori, äldre benämning av kalori.) | 4,1868 J | Värma 1 g vatten 1 grad. Ungefärligt värde. |
1 hartree = me4/h2 (m=elektronens vilomassa, e=dess laddning, h=Plancks konstant) | 4,8505 J | Ungefärligt värde. |
1 kpm (kilopondmeter) | 9,806 65 J | Kan förväxlas med moment. |
1 Chu | 586,144 J | |
1 Btu (59 °F) (British thermal unit) | 1 054,804 J | Exakt värde vid 10 °C ofta använt av U.S. |
1 Btu (IT) (British thermal unit) | 1 055,055 852 62 J | Exakt värde. Energin för att höja ett pound vatten en Fahrenheit. Det finns flera definitioner vid olika temperaturer som avviker lite. |
1 Btu (ISO) (British thermal unit) | 1 055,056 J | Exakt värde enligt ISO som rundat av det till realistisk noggrannhet. |
1 Wh | 3 600 J | |
1 fg (frigorie) | 4 186,8 J | Värmeenergi. |
1 kcal (kilokalori) | 4 186,8 J | |
1 hkh (hästkrafttimme) | 2,647 7955 MJ | |
1 kWh (kilowatt timme) | 3,6 MJ | |
1 Therm (U.S.) | 105,480 400 MJ | = 100 000 Btu (59 °F) |
1 Therm (Europa) | 105,505 585 262 MJ | = 100000 Btu (IT) |
1 boe (barrel of oil equivalent) | 6,117 863 2 GJ | Exakt enligt US Internal Revenue Service = 5.8 × 106 Btu59 °F |
1 toe (Ton of oil equivalent) | 41,868 GJ | Exakt enligt American Physical Society. Andra definitioner finns också. |
1 Quad | 1,055*1018 J | = 1015 Btu (ungefärligt värde, se de olika Btu ovan) |
1 Q (Q-unit) | 1,055*1021 J | = 1018 Btu. Jordens bränslereserv. (ungefärligt värde, se de olika Btu ovan) |
Temperatur mäts i kelvin (K) som är en SI-grundenhet eller den mer praktiska grader celsius (°C) som är en härledd SI-enhet.
1 kelvin är 1/273,16 av temperaturen vid vattnets trippelpunkt.
Observera att celsiusskalan numera är justerad så den passar ihop med kelvinskalan och vattnets tripplelpunkt har därför hamnat på 0,01 grader celsius och dess kokpunkt på 100.00 grader celsius. Man stöter därför ibland på en del gamla uppgifter om -273,16 grader celsius som den absoluta nollpunkten. Den nedan angivna formeln är alltså RÄTT !
Temperaturen i grader celsius = Temperaturen i kelvin - 273,15
Temperaturen i grader celsius = (Temperaturen i grader fahrenheit -32) x 5 / 9
Temperaturen i grader celsius = (Temperaturen i grader rankine - 491,67) x 5 / 9
Temperaturen i grader celsius = Temperaturen i grader réaumur x 5 / 4
1 termisk volt = 1 K.
Vindens nedkylningseffekt.
Följande tabell visar vindens nedkylningseffekt enligt de senaste rönen (Augusti 2001). Värdena motsvarar den temperatur bar hud uppfattar vid olika vindhastigheter. Värden under -28 ger frostskador på mindre än 15 minuter.
Formeln för nedkylningen är följande:
Vindens kyleffekt =
13,127+0,6215*T-13,947*V0,16+0,4863*T*V0,16
|
2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 | 14 | 16 | 18 | 20 | 22 | 24 | 26 | 28 | 30 | ||||
10 | 9 | 8 | 7 | 7 | 6 | 6 | 5 | 5 | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | ||||
5 | 3 | 2 | 1 | 0 | 0 | -1 | -1 | -2 | -2 | -2 | -3 | -3 | -3 | -3 | -4 | ||||
2 | 0 | -2 | -3 | -4 | -4 | -5 | -5 | -6 | -6 | -7 | -7 | -7 | -7 | -8 | -8 | ||||
0 | -2 | -4 | -5 | -6 | -7 | -8 | -8 | -9 | -9 | -9 | -10 | -10 | -10 | -11 | -11 | ||||
-2 | -5 | -7 | -8 | -9 | -10 | -10 | -11 | -11 | -12 | -12 | -13 | -13 | -13 | -14 | -14 | ||||
-4 | -7 | -9 | -11 | -12 | -12 | -13 | -14 | -14 | -15 | -15 | -15 | -16 | -16 | -16 | -17 | ||||
-6 | -9 | -12 | -13 | -14 | -15 | -16 | -16 | -17 | -17 | -18 | -18 | -19 | -19 | -19 | -20 | ||||
-8 | -12 | -14 | -16 | -17 | -18 | -18 | -19 | -20 | -20 | -21 | -21 | -22 | -22 | -22 | -23 | ||||
-10 | -14 | -17 | -18 | -19 | -20 | -21 | -22 | -22 | -23 | -23 | -24 | -24 | -25 | -25 | -26 | ||||
-12 | -16 | -19 | -21 | -22 | -23 | -24 | -25 | -25 | -26 | -26 | -27 | -27 | -28 | -28 | -28 | ||||
-14 | -19 | -21 | -23 | -25 | -26 | -26 | -27 | -28 | -29 | -29 | -30 | -30 | -31 | -31 | -31 | ||||
-16 | -21 | -24 | -26 | -27 | -28 | -29 | -30 | -31 | -31 | -32 | -32 | -33 | -33 | -34 | -34 | ||||
-18 | -23 | -26 | -28 | -30 | -31 | -32 | -33 | -33 | -34 | -35 | -35 | -36 | -36 | -37 | -37 | ||||
-20 | -26 | -29 | -31 | -32 | -34 | -35 | -35 | -36 | -37 | -38 | -38 | -39 | -39 | -40 | -40 | ||||
-22 | -28 | -31 | -33 | -35 | -36 | -37 | -38 | -39 | -40 | -40 | -41 | -42 | -42 | -43 | -43 | ||||
-24 | -30 | -34 | -36 | -38 | -39 | -40 | -41 | -42 | -42 | -43 | -44 | -44 | -45 | -45 | -46 | ||||
-26 | -33 | -36 | -38 | -40 | -41 | -43 | -44 | -44 | -45 | -46 | -47 | -47 | -48 | -48 | -49 | ||||
-28 | -35 | -39 | -41 | -43 | -44 | -45 | -46 | -47 | -48 | -49 | -49 | -50 | -51 | -51 | -52 | ||||
-30 | -37 | -41 | -44 | -45 | -47 | -48 | -49 | -50 | -51 | -52 | -52 | -53 | -54 | -54 | -55 |
Temperaturupplevelsen och risken för värmeslag som funktion
av luftfuktigheten.
I tabellen nedan ser ni hur varmt det upplevs som vid olika luftfuktigheter och risken för värmeslag. För värden mellan 32 och 40 finns viss risk för värmeslag efter längre tids exponering. För värden mellan 40 och 54 är det troligt att man drabbas av värmeslag och vid värden över 54 är det mycket troligt att man drabbas av värmeslag efter en längre tids exponering.
|
20 | 25 | 30 | 35 | 40 | 45 | 50 | ||||
30 | 18 | 24 | 29 | 36 | 44 | 56 | 66 | ||||
35 | 18 | 24 | 30 | 37 | 47 | 61 | |||||
40 | 19 | 24 | 31 | 38 | 50 | 65 | |||||
45 | 19 | 25 | 31 | 40 | 53 | ||||||
50 | 19 | 25 | 32 | 42 | 57 | ||||||
55 | 19 | 25 | 32 | 43 | 61 | ||||||
60 | 20 | 26 | 33 | 46 | 64 | ||||||
65 | 20 | 26 | 33 | 48 | |||||||
70 | 20 | 27 | 34 | 51 | |||||||
75 | 20 | 27 | 36 | 54 | |||||||
80 | 20 | 28 | 37 | 58 | |||||||
85 | 20 | 28 | 38 | ||||||||
90 | 20 | 28 | 39 | ||||||||
95 | 20 | 29 | 41 | ||||||||
100 | 21 | 29 | 43 |
Magnetiskt flöde mäts i weber (Wb) som är en härledd SI-enhet.
1 Wb = 1 Vs
Magnetisk flödestäthet mäts i tesla (T) som är en härledd SI-enhet.
1 T = 1 Wb/m2
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 g (gamma) | 0,01/(4 x Pi) A/m | Magnetisk fältstyrka. (A/m) |
1 Oe (örsted, ørsted, oersted) | 1000/(4 x Pi) A/m | Magnetisk fältstyrka. (A/m) |
1 Mx (maxwell) | 10 nWb | Magnetiskt flöde. (Vs) |
1 Gs (gauss) | 0,1 mT | Magnetisk flödestäthet. (Vs/m2) |
1 lorentzenhet | e/(4*Pi*m*c0) (T*m)-1 | Inverterad längd per magnetisk flödestäthet. (e=elektronens laddning, m=elektronens vilomassa, c0=ljushastigheten). Ca 46,689 (T*m)-1 |
1 ß (Bohr magneton) | e*h/(4*Pi*m) Nm/T | Magnetiskt moment inom atomfysiken. (e=elektronens laddning, h=Plancks konstant, m=elektronens vilomassa). Ca 9,2729*10-24 Nm/T. |
1 nukleär magneton | 1 ß*m/M Nm/T | Magnetiskt moment inom atomfysiken. (M=protonens massa). Ca 5,0503*10-27 Nm/T. |
De ljustekniska enheterna är följande:
Candela (cd) är en SI-grundenhet och är ljusstyrkan i en viss riktning från en källa som utsänder monokromt ljus med frekvensen 540*1012 Hertz och vars strålningsstyrka i denna riktning är 1/638 Watt per steradian. Ursprungligen var det ljusstyrkan från ett stearinljus med diametern 25 mm (1 tum).
Ljusstyrka
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 bd (bougie-décimale) | 0,98 cd | Ungefärligt värde. |
1 HK (Hefner-Kerze) | 0,92 cd | Ungefärligt värde. |
1 int cand (candle international) | 1,02 cd | Ungefärligt värde. |
1 carcel | 9 till 10 cd | Ungefärligt värde. |
1 violle | 20 cd | Ungefärligt värde. |
Belysningsstyrka (illuminans)
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 nox | 0,001 lx | Vid skotopiskt seende. |
1 foot-candele | 10,763 91 lx | lm/ft2 |
1 phot | 10 000 lx | lm/cm2 |
Luminans
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 skot | 0,001/Pi cd/m2 | ca 0,000 318 310 cd/m2 |
1 apostilb | 1/Pi cd/m2 | ca 0,318 310 cd/m2 |
1 blondel | 1/Pi cd/m2 | ca 0,318 310 cd/m2 |
1 nt (nit) | 1 cd/m2 | |
1 foot-lambert | 10,763 91/Pi cd/m2 | ca 3,426 259 cd/m2 |
1 cd/ft2 | 10,763 91 cd/m2 | Exakt värde. |
1 lambert | 1/(Pi*10-4) cd/m2 | ca 3183,099 cd/m2 |
1 stilb | 10 000 cd/m2 | cd/cm2 |
Ljusmängd.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 lumberg | 1 lms | |
1 talbot | 1 lms |
Retinal illuminans.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 luxon | Illuminans på näthinnan från en strålningsarea med luminansen 1 cd/m2 när pupillarean är 1 mm2 | |
1 troland | Samma som 1luxon |
Färgtemperatur.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 mired | 106 K-1 | Inverterad färktemperatur. |
Strålningsflödestäthet för UV.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 FU (finsenenhet) | 105 W/m2 | Vid 296,7 nm |
Strålningseffekt per area.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 pyron | 697,8 W/m2 |
Effektflödestäthet för radioastronomiska källor.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 fu (flödesenhet) | 10-26 W/(m2Hz) |
Radians.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 herschel | Pi W/(sr*m2) | Ca 3,141 592 653 589 W/(sr*m2) |
Arear energi från solstrålning.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 langley | 41 868 J/m2) |
Brytning.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
prismadioptri | 100* tan (brytningsvinkeln) | Brytningseffekt i prisma. |
En plan vinkel mäts i radianer (rad) som är en SI-enhet. Den vanligaste enheten är dock grader så det är den som anges i tabellen nedan.
1 rad är vinkeln mellan två radier i en cirkel vilka i periferin skär av en båge med radiens längd.
En rymdvinkel mäts i steradianer (sr) som är en SI-enhet.
1 sr är rymdvinkeln hos en kon som har sin spets i centrum av en sfär och som skär av ett stycke av sfärens yta som motsvarar en area lika med arean av en kvadrat vars sidor har samma längd som sfärens radie.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 rad (radian) | ca 57.2958 grader | Exakt 180/Pi grader. Det går 2 x Pi radianer på ett varv. |
1 nautiskt streck | 1/32 varv. 11,25 grader | |
1 dez | 10 grader | |
1° (grad) | 1/360 varv. 1 grad | |
1 g (gon eller nygrad) | 1/400 varv. 0,9 grader | 400 grader på ett cirkelvarv. Användes ett tag på kompasser och gon inom lantmäteriet. |
1 - (streck) | 1/6300 varv. ca 0,0571 grader | Svenskt militärt streck. |
1 ' (minut) | 1/60 grad. ca 0,0167 grader | |
1 nyminut | 1/100 gon. 0,009 grader | |
1 " (sekund) | 1/3600 grad. ca 0,000 278 grader | |
1 nysekund | 1/100 nyminut. 0,000 09 grader |
Kabelns dimensionerna mäts antingen som dess ledardiameter i mm eller arean i mm2
Den vanligaste förekommande enheten utomlands är AWG-måttet
som står för American Wire Gauge och den överensstämmer
med de Engelska Brown & Sharp (B&S) numren. Den har inget matematiskt
samband med det metriska systemet och samma AWG nummer kan stå för
flera olika ledare med olika antal kardeler och totalarea. Andra mindre vanliga
eller utdöda kabelbeteckningar är Imperial Standard Wire Gauge
ISWG, Birmingham Wire Gauge B.W.G., Fransk serie för grova trådar
och Fransk serie för tunna trådar kallad Jauge carcasse.
Tabellen nedan översätter AWG numren till mm.
AWG nr. | Ledaruppbyggnad | Kardelernas diameter | Ledararea | Ledardiameter |
1000 MCM | 1 | 25,4 mm | 507 mm2 | 25,4 mm |
750 MCM | 1 | 22,0 mm | 380 mm2 | 22,0 mm |
600 MCM | 1 | 19,7 mm | 304 mm2 | 19,7 mm |
500 MCM | ? | ? | 254 mm2 | 20,7 mm |
400 MCM | ? | ? | 203 mm2 | 18,9 mm |
350 MCM | ? | ? | 178 mm2 | 17,3 mm |
300 MCM | ? | ? | 152 mm2 | 16,0 mm |
250 MCM | ? | ? | 127 mm2 | 14,6 mm |
0000 (4/0) | 1 | 11,684 mm | 107,220 mm2 | 11,684 mm |
0000 (4/0) | 2107 x AWG 30 | 0,255 mm | 107,20 mm2 | 15 mm |
000 (3/0) | 1 | 10,404 mm | 85,012 mm2 | 10,404 mm |
000 (3/0) | 1666 x AWG 30 | 0,255 mm | 85,00 mm2 | 13,5 mm |
00 (2/0) | 1 | 9,266 mm | 67,432 mm2 | 9,266 mm |
00 (2/0) | 1323 x AWG 30 | 0,255 mm | 67,50 mm2 | 12 mm |
0 (1/0) | 1 | 8,252 mm | 53,488 mm2 | 8,252 mm |
0 (1/0) | 1064 x AWG 31 | 0,234 mm | 53,40 mm2 | 11 mm |
1 | 1 | 7,348 mm | 42,409 mm2 | 7,348 mm |
1 | 259 x AWG 25 | 0,455 mm | 42,11 mm2 | 9,50 mm |
1 | 817 x AWG 30 | 0,255 mm | 41,72 mm2 | 9,70 mm |
1 | 836 x AWG 30 | 0,255 mm | 42,4 mm2 | 9,75 mm |
2 | 1 | 6,543 mm | 33,624 mm2 | 6,543 mm |
2 | 133 x AWG 23 | 0,57 mm | 34,4 mm2 | 8,60 mm |
2 | 665 x AWG 30 | 0,255 mm | 34,0 mm2 | 8,60 mm |
3 | 1 | 5,83 mm | 26,7 mm2 | 5,83 mm |
3 | 133 x AWG 24 | 0,51 mm | 27,2 mm2 | 7,60 mm |
4 | 1 | 5,189 mm | 21,149 mm2 | 5,189 mm |
4 | 133 x AWG 25 | 0,455 mm | 21,63 mm2 | 6,95 mm |
5 | 1 | 4,62 mm | 16,8 mm2 | 4,62 mm |
6 | 1 | 4,115 mm | 13,289 mm2 | 4,115 mm |
6 | 133 x AWG 27 | 0,361 mm | 13,5 mm2 | 5,51 mm |
7 | 1 | 3,66 mm | 10,5 mm2 | 3,67 mm |
8 | 1 | 3,268 mm | 8,387 mm2 | 3,268 mm |
8 | 133 x AWG 29 | 0,286 mm | 8,61 mm2 | 4,38 mm |
9 | 1 | 2,91 mm | 6,83 mm2 | 2,91 mm |
10 | 1 | 2,588 mm | 5,262 mm2 | 2,588 mm |
10 | 37 x AWG 26 | 0,405 mm | 4,65 mm2 | 2,8 mm |
10 | 65 x AWG 28 | 0,321 mm | 5,23 mm2 | 2,65 mm |
10 | 105 x AWG 30 | 0,255 mm | 5,32 mm2 | 2,85 mm |
11 | 1 | 2,30 mm | 4,17 mm2 | 2,30 mm |
12 | 1 | 2,053 mm | 3,308 mm2 | 2,053 mm |
12 | 7 x AWG 20 | 0,813 mm | 3,61 mm2 | 2,44 mm |
12 | 18 x AWG 25 | 0,455 mm | 3,09 mm2 | 2,24 mm |
12 | 37 x AWG 28 | 0,321 mm | 2,99 mm2 | 2,31 mm |
12 | 165 x AWG 34 | 0,160 mm | 3,30 mm2 | 2,41 mm |
13 | 1 | 1,83 mm | 2,70 mm2 | 1,83 mm |
14 | 1 | 1,628 mm | 2,084 mm2 | 1,628 mm |
14 | 7 x AWG 22 | 0,644 mm | 2,260 mm2 | 1,85 mm |
14 | 18 x AWG 27 | 0,361 mm | 1,94 mm2 | 1,76 mm |
14 | 19 x AWG 27 | 0,361 mm | 1,93 mm2 | 1,97 mm |
14 | 37 x AWG 29 | 0,286 mm | 2,44 mm2 | 2 mm |
14 | 41 x AWG 30 | 0,255 mm | 2,09 mm2 | 1,83 mm |
14 | 105 x AWG 34 | 0,160 mm | 2,100 mm2 | 1,85 mm |
15 | 1 | 1,45 mm | 1,65 mm2 | 1,45 mm |
16 | 1 | 1,290 mm | 1,309 mm2 | 1,290 mm |
16 | 18 x AWG 29 | 0,286 mm | 1,23 mm2 | 1,40 mm |
16 | 19 x AWG 29 | 0,289 mm | 1,25 mm2 | 1,56 mm |
16 | 26 x AWG 30 | 0,255 mm | 1,310 mm2 | 1,50mm |
16 | 65 x AWG 34 | 0,160 mm | 1,300 mm2 | 1,50mm |
16 | 105 x AWG 36 | 0,051 mm | 1,365 mm2 | 1,50mm |
17 | 1 | 1,15 mm | 1,04 mm2 | 1,15 mm |
18 | 1 | 1,024 mm | 0,826 mm2 | 1,024 mm |
18 | 7 x AWG 26 | 0,405 mm | 0,897 mm2 | 1,27 mm |
18 | 16 x AWG 30 | 0,255 mm | 0,808 mm2 | 1,200 mm |
18 | 19 x AWG 30 | 0,255 mm | 0,963 mm2 | 1,24 mm |
18 | 41 x AWG 34 | 0,160 mm | 0,819 mm2 | 1,200 mm |
18 | 65 x AWG 36 | 0,051 mm | 0,845 mm2 | 1,200 mm |
19 | 1 | 0,91 mm | 0,653 mm2 | 0,91 mm |
20 | 1 | 0,813 mm | 0,519 mm2 | 0,813 mm |
20 | 7 x AWG 28 | 0,32 mm | 0,563 mm2 | 1,01 mm |
20 | 10 x AWG 30 | 0,255 mm | 0,507 mm2 | 0,97 mm |
20 | 19 x AWG 32 | 0,202 mm | 0,60 mm2 | 0,98 mm |
20 | 26 x AWG 34 | 0,160 mm | 0,520 mm2 | 0,914 mm |
20 | 41 x AWG 36 | 0,051 mm | 0,533 mm2 | 0,914 mm |
21 | 1 | 0,72 mm | 0,412 mm2 | 0,72 mm |
22 | 1 | 0,644 mm | 0,325 mm2 | 0,644 mm |
22 | 7 x AWG 30 | 0,255 mm | 0,355 mm2 | 0,80 mm |
22 | 19 x AWG 34 | 0,160 mm | 0,382 mm2 | 0,78 mm |
22 | 26 x AWG 36 | 0,051 mm | 0,327 mm2 | 0,762 mm |
23 | 1 | 0,57 mm | 0,259 mm2 | 0,57 mm |
24 | 1 | 0,511 mm | 0,205 mm2 | 0,511 mm |
24 | 7 x AWG 32 | 0,202 mm | 0,227 mm2 | 0,64 mm |
24 | 10 x AWG 34 | 0,160 mm | 0,200 mm2 | 0,584 mm |
24 | 19 x AWG 36 | 0,127 mm | 0,25 mm2 | 0,62 mm |
24 | 41 x AWG 40 | 0,08 mm | 0,201 mm2 | 0,584 mm |
25 | 1 | 0,455 mm | 0,1626 mm2 | 0,455 mm |
26 | 1 | 0,405 mm | 0,1280 mm2 | 0,405 mm |
26 | 7 x AWG 34 | 0,160 mm | 0,140 mm2 | 0,50 mm |
26 | 10 x AWG 36 | 0,127 mm | 0,123 mm2 | 0,533 mm |
26 | 19 x AWG 38 | 0,101 mm | 0,154 mm2 | 0,50 mm |
27 | 1 | 0,361 mm | 0,1020 mm2 | 0,36 mm |
27 | 7 x AWG 35 | 0,143 mm | 0,111mm2 | 0,457 mm |
28 | 1 | 0,321 mm | 0,080 4mm2 | 0,321 mm |
28 | 7 x AWG 36 | 0,127 mm | 0,093 mm2 | 0,40 mm |
28 | 19 x AWG 40 | 0,08 mm | 0,092 mm2 | 0,39 mm |
29 | 1 | 0,286 mm | 0,0646mm2 | 0,29 mm |
30 | 1 | 0,255 mm | 0,0503 mm2 | 0,255 mm |
30 | 7 x AWG 38 | 0,101 mm | 0,055 mm2 | 0,33 mm |
30 | 19 x AWG 42 | 0,06 mm | 0,057 mm2 | 0,36 mm |
31 | 1 | 0,234 mm | 0,0400 mm2 | 0,23 mm |
32 | 1 | 0,202 mm | 0,0320 mm2 | 0,202 mm |
32 | 7 x AWG 40 | 0,08 mm | 0,035 mm2 | 0,26 mm |
32 | 19 x AWG 44 | 0,051 mm | 0,039 mm2 | 0,229 mm |
33 | 1 | 0,180 mm | 0,0252 mm2 | 0,18 mm |
34 | 1 | 0,160 mm | 0,0200 mm2 | 0,16 mm |
34 | 7 x AWG 42 | 0,060 mm | 0,022 mm2 | 0,21 mm |
35 | 1 | 0,143 mm | 0,0161 mm2 | 0,14 mm |
36 | 1 | 0,127 mm | 0,0123 mm2 | 0,13 mm |
36 | 7 x AWG 44 | 0,051 mm | 0,014 mm2 | 0,153 mm |
37 | 1 | 0,1130 mm | 0,0100 mm2 | 0,11 mm |
38 | 1 | 0,1010 mm | 0,007 95 mm2 | 0,10 mm |
39 | 1 | 0,0897 mm | 0,006 32 mm2 | 0,09 mm |
40 | 1 | 0,08 mm | 0,005 mm2 | 0,08 mm |
41 | 1 | 0,07 mm | 0,004 mm2 | 0,07 mm |
42 | 1 | 0,06 mm | 0,003 mm2 | 0,06 mm |
44 | 1 | 0,051 mm | 0,002 mm2 | 0,051 mm |
Tabellen nedan visar Imperial Standard Wire Gauge, SWG. |
Tabellen nedan visar den Engelska Birmingham Wire Gauge, B.W.G. |
Tabellen nedan visar de två Franska kabelserierna
för grova och tunna ledare. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Plåttjocklek mäts ibland i gauge i USA. Här är en översättningstabell till mm.
Den vanligaste förekommande enheten är U.S.G-måttet som står för United States Standard Gauge. Den har även kunnat användas för stålvajrar.
Siffrorna nedan är exakta och har inte avrundats vare sig för tum eller mm.
U.S.G nr. | Plåttjocklek i tum | Plåttjocklek i mm |
0000000 (7/0) | 0,50000 | 12,7 mm |
000000 (6/0) | 0,46875 | 11,90625 mm |
00000 (5/0) | 0,43750 | 11,1125 mm |
0000 (4/0) | 0,40625 | 10,31875 mm |
000 (3/0) | 0,37500 | 9,525 mm |
00 (2/0) | 0,34375 | 8,73125 mm |
0 (1/0) | 0,31250 | 7,93750 mm |
1 | 0,28125 | 7,14375 mm |
2 | 0,265625 | 6,746875 mm |
3 | 0,25000 | 6,35 mm |
4 | 0,234375 | 5,953125 mm |
5 | 0,21875 | 5,55625 mm |
6 | 0,203125 | 5,159375 mm |
7 | 0,18750 | 4,7625 mm |
8 | 0,171875 | 4,365625 mm |
9 | 0,15625 | 3,96875 mm |
10 | 0,140625 | 3,571875 mm |
11 | 0,12500 | 3,175 mm |
12 | 0,109375 | 2,778125 mm |
13 | 0,09375 | 2,38125 mm |
14 | 0,078125 | 1,984375 mm |
15 | 0,0703125 | 1,7859375 mm |
16 | 0,06250 | 1,5875 mm |
17 | 0,05625 | 1,42875 mm |
18 | 0,05000 | 1,27 mm |
19 | 0,04375 | 1,11125 mm |
20 | 0,03750 | 0,9525 mm |
21 | 0,034375 | 0,873125 mm |
22 | 0,03125 | 0,79375 mm |
23 | 0,028125 | 0,714375 mm |
24 | 0,02500 | 0,635 mm |
25 | 0,021875 | 0,555625 mm |
26 | 0,01875 | 0,47625 mm |
27 | 0,0171875 | 0,4365625 mm |
28 | 0,015625 | 0,396875 mm |
29 | 0,0140625 | 0,3571875 mm |
30 | 0,01250 | 0,3175 mm |
31 | 0,0109375 | 0,2778125 mm |
32 | 0,01015625 | 0,25796875 mm |
33 | 0,009375 | 0,238125 mm |
34 | 0,00859375 | 0,21828125 mm |
35 | 0,0078125 | 0,1984375 mm |
36 | 0,00703125 | 0,17859375 mm |
37 | 0,006640625 | 0,168671875 mm |
38 | 0,00625 | 0,15875 mm |
39 | 0,005859375 | 0,148828125 mm |
Enheten för dynamisk viskositet är pascalsekund (Pa*s)
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 cP (centipois) | 1 mPa*s | |
1 P (pois) | 0,1 Pa*s | = 1 dyns/cm2 = 0,1 N*s/m2 |
1 Pl (poiseuille) | 1 Pa*s |
Enheten för kinematisk viskositet är kvadratmeter per sekund (m2/s).
Den kinematiska viskositeten är lika med den dynamiska delat med vätskans densitet.
Enhet | Är lika med | Kommentarer |
1 S.U. (Sayboltsekund) | 0,218 x 10-6 m2/s | |
1 R.I. (Redwood I-sekund) | 0,247 x 10-6 m2/s | |
1 cSt (centistoke) | 1 x 10-6 m2/s | Anges även som 1 mm2/s |
1 °E (Englergrad) | 7,58 x 10-6 m2/s | |
1 lentor | 0,000 1 m2/s | |
1 St (stoke) | 0,000 1 m2/s |
Vindhastigheten mäts i m/s medan vindstyrkan anges efter tex Beaufort-skalan. Nedan visas sambandet.
Beaufort | Är lika med | Till lands | Till sjöss |
0 | 0-0,2 m/s | Lungt | Stiltje |
1 | 0,3-1,5 m/s | Svag vind | Nästan stiltje |
2 | 1,6-3,3 m/s | Lätt bris | |
3 | 3,4-5,4 m/s | Måttlig vind | God bris |
4 | 5,5-7,9 m/s | Frisk bris | |
5 | 8,0-10,7 m/s | Frisk vind | Styv bris |
6 | 10,8-13,8 m/s | Hård bris, frisk kuling | |
7 | 13,9-17,1 m/s | Hård vind | Styv kuling |
8 | 17,2-20,7 m/s | Hård kuling | |
9 | 20,8-24,4 m/s | Halv storm | Halv storm |
10 | 24,5-28,4 m/s | Storm | Storm |
11 | 28,5-32,6 m/s | Svår storm | Svår storm |
12 | 32,7-36,9 m/s | Orkan | Orkan |
13 | 37,0-41,4 m/s | ||
14-17 | >41,5 m/s |
Torino-skalan ger ett mått på den potentiella faran för att asteroider eller kometer skall slå ned på jorden.
Torino-skalan | Kollisionsrisk | Hotbild |
0 | Ingen risk eller objektet når inte jordens yta. | Inget troligt hot |
1 | Extremt osannolikt. | Måste följas noggrant |
2 | Osannolikt. | Kollisionsrisk är tänkbar |
3 | En procent eller större sannolikhet för kollision som ger lokal förstörelse. | |
4 | En procent eller större sannolikhet för kollision som ger regional ödeläggelse. | |
5 | Betydande hot om kollision med möjlig regional ödeläggelse. | Hotande kollisionsrisk |
6 | Betydande hot om kollision med möjlig global katastrof. | |
7 | Extremt hot om kollision med möjlig global katastrof. | |
8 | Säker kollision med möjlig lokal förstörelse. | Säker kollisionsrisk |
9 | Säker kollision med möjlig global ödeläggelse. | |
10 | Säker kollision med möjlig global klimatkatastrof. |
Richterskalan ger ett mått på jordbävningars magnitud
som 10-logaritmen av amplituden i mikrometer, mätt på ett
avstånd av 100 km från jordbävningens epicentrum. I rapporter
till allmänheten anges normalt värdet för ytvågorna.
Men magnituden beräknas även efter primärvågorna.
Magnitud ytvågor Ms |
Magnitud primärvågor mb |
Energi | Kommentarer |
5,0 | 5,7 | 0,26 x 1013 J | Klart märkbart skalv. |
6,0 | 6,3 | 0,76 x 1014 J | Omfattande skador på dåligt konstruerade byggnader. |
7,0 | 6,8 | 2,09 x 1015 J | Avsevärda skador på dammar. Marksprickor på upp till 10 cm. |
8,0 | 7,4 | 5,75 x 1016 J | Många välbyggda byggnader rasar. Vägbeläggningar blir vågiga. |
9,0 | 7,9 | 1,58 x 1018 J | Katastrofal jordbävning. Energin motsvarar Sveriges energiförbrukning på ett år. |
Mercalliskalan beskriver en jordbävnings intensitet baserad på
männinskors subjektiva upplevelser.
Marcalliskalan | Jordbävningsintensitet | Magnitud på Richterskalan |
I | Ej kännbart skalv. | |
II | Enstaka vilande personer känner vibrationer. | |
III | Flera personer inomhus känner skalvet. Styrkan som från en förbipasserande lätt lastbil. | |
IV | Många personer inomhus och några utomhus känner skalvet. Som från en tung lastbil. | |
V | Märks av alla inomhus. Många sovande vaknar. Djur blir oroliga. Hängande föremål svänger och byggnader skälver. | |
VI | Märks av alla inomhus och utomhus. Många blir rädda och springer ut. Små skador på byggnader. | 5,2-5,5 |
VII | Nästan alla blir rädda och springer ut. Märks även i bilar. Omfattande skador på dåligt konstruerade byggnader. | 5,6-6,3 |
VIII | Panik utbryter. Bilförare störs. Monument och statyer välter. Stenväggar rasar. | 6,4-6,9 |
IX | Allmän panik och djur springer förvirrat omkring. Avsevärda skador på dammar. Marksprickor på upp till 10 cm. Järnvägsrälsar kan krökas. | 7,0-7,6 |
X | Många välbyggda byggnader rasar. Vägbeläggningar blir vågiga. Marksprickor på upp till flera dm. Jordskred förekommer och nya sjöar bildas. | 7,7-8,4 |
XI | Katastrof. Få murade byggnader står kvar. Landsvägar blir obrukbara. Nedgrävda rörledningar skadas. | 8,5-8,9 |
XII | Total katastrof. Landskapet ändras och omfattande markrörelser observeras. Föremål flyger i luften. |
Grus eller sand?
Följande tabell visar hur man vanligen definierade grus och sand i Sverige fram till 70-talet.
Kornstorlek | Typ |
<0,002 mm | Lera |
0,002-0,02 mm | Mjäla |
0,02-0,2 mm | Mo |
0,2-2 mm | Sand |
2-20 mm | Grus |
Där Finmo var 0,02-0,06 mm och Grovmo 0,06-0,2 mm.
Den nyare grupperingen av kornfraktioner är enligt nedanstående tabell.
Typ | Undergrupp | Kornstorlek |
Ler | 0-0,002 mm | |
Finler | 0-0,0006 mm | |
Silt | 0,002-0,06 mm | |
Finsilt | 0,002-0,006 mm | |
Mellansilt | 0,006-0,02 mm | |
Grovsilt | 0,02-0,06 mm | |
Sand | 0,06-2 mm | |
Finsand | 0,06-0,2 mm | |
Mellansand | 0,2-0,6 mm | |
Grovsand | 0,6-2 mm | |
Grus | 2-60 mm | |
Fingrus | 2-6 mm | |
Mellangrus | 6-20 mm | |
Grovgrus | 20-60 mm | |
Sten | 60-200 mm | |
block | Större än 200 mm (större än 600 mm fram till 2004) |
Andra benämningar man stöter på är dessa nedan
Typ | Kornstorlek |
Singel | 5-64 mm |
Bärlagergrus | 0-70 mm |
Fyllnadsgrus | 0-300 mm |
Makadam (krossgrus) | |
Medelmakadam | 25-65 mm |
Finmakadam | 4-25 mm |
Här finns diverse udda enheter som inte förtjänar en egen rubrik.
Vilken fast nyckel man ska använda till en viss skruvskalle är en självklarhet för de flesta. Men det finns en del engelska skruvar vars nycklar inte är märkta med skruvskallens diameter utan med gängans dimension! Det gäller Withworthsystemets fin och grovgänga, BSF och BSW. En annan udda skruvdimension är det gamla engelska BA-systemet som har gängdiametrar från 0,25 mm till 6 mm och betecknas med BA25 till BA0. Dessa skruvar och muttrar har också helt egna dimensioner på sina skallar och tillhörande verktyg. I tabellen nedan kan ni se vilken gripvidd en fast nyckel ska ha för att passa de olika skruvarna.
Gripvidd |
Verktygets märkning |
|||
UNC/UNF |
BSF |
BSW |
BA |
|
6,4 | 1/4 | |||
7,2 | 3 |
|||
7,9 | 5/6 | |||
8,2 | 2 |
|||
8,6 | 3/16 | 1/8 | ||
8,7 | 11/32 | |||
9,3 | 1 |
|||
9,5 | 3/8 | |||
10,5 | 0 |
|||
11,1 | 7/16 | |||
11,3 | 1/4 | 3/16 | ||
12,7 | 1/2 | |||
13,3 | 5/16 | 1/4 | ||
14,3 | 9/16 | |||
15,2 | 3/8 | 5/16 | ||
15,9 | 5/8 | |||
17,5 | 11/16 | |||
18,1 | 7/16 | 3/8 | ||
19,1 | 3/4 | |||
20,6 | 13/16 | |||
20,8 | 1/2 | 7/16 | ||
22,2 | 7/8 | |||
23,4 | 9/16 | 1/2 | ||
23,8 | 15/16 | |||
25,4 | 1 | |||
25,7 | 1/2 | 9/16 |
Här är en översättning av de Amerikanska synålsnummer ni eventuellt hittat i någon sybeskrivning.
Nålnummer | Nåldiameter | Ursprungligt tummått |
14 | 0,3048 mm | 0,012 tum |
10 | 0,4572 mm | 0,018 tum |
9 | 0,5534 mm | 0,021 tum |
8 | 0,6096 mm | 0,024 tum |
7 | 0,6858 mm | 0,027 tum |
6 | 0,7620 mm | 0,030 tum |
5 | 0,8382 mm | 0,033 tum |
4 | 0,9144 mm | 0,036 tum |
3 | 0,9906 mm | 0,039 tum |
(eller inte hunnit läggas in under en egen rubrik)
1 mpg (U.S.) = 2,352145 l/km = 0,4251439 km/l
1 mpg (Brittisk) = 2,824815 l/km = 0,3540055 km/l
1 mol som är en SI-grundenhet vilket motsvarar antalet atomer i 0,012 kg kol 12. Det är ungefär lika med 6,022 045*1023 stycken (angavs till 6,002 52*1023 i en annan källa). När man anger något i mol skall man förklara om det gäller atomer, molekyler, joner, elektroner eller annan typ av partikel.
1 gmol (grammolekyl) = 1 mol.
1 demal = 1 g-ekv/dm3 . 1 g-ekv (gram-ekvivalent) är massan av ett element i g som är ekvivalent med (dvs kombinerar med eller ersätter) 3 g tetravalent kol 12.
1 gammil = 1 g/m3
1 molal = 1 mol/kg Koncentration per massa lösningsmedel.
1 molar (M) = 1 mol/dm3 Koncentration per volym lösning.
1 gibbs = 0,000 001 mol/m2
1 amagatdensitet = 1 mol per amagatvolymenhet.
pH anger -log (H+) mol vätejoner per liter lösning. Neutral lösning har pH=7. Sur lösning har pH<7 och alkalisk pH>7 vid 25°C . Men för riktigt sura eller basiska lösningar stämmer inte den ursprungliga formeln utan där anger man aktiviteten för vätejonen. Riktigt sura lösningar kan ha negativa pH-värden och starka basiska lösningar som tex kaustiksoda kan ha större värden än 14.
becquerel (Bq). Aktivitet. Antal per sekund. Härledd SI-enhet.
1 curie (Ci) = 3,7*1010 per sekund. Aktivitet.
1 eman = 10-10 Ci/dm3. Volymsaktivitet.
1 mache = 0,37*10-6 Ci/m3. Volymsaktivitet.
1 gram-röntgen (R-g) = 0,000 008 69J. Absorberad radioaktiv energi.
(Från 1 R till 1 g luft).
1 gram-rad (g-rd) = 0,000 01 J. Absorberad dos.
1 rad (rd) = 0,01 J/kg. Absorberad dos.
1 gray (Gy) = 1 J/kg. Absorberad dos. Härledd SI-enhet.
1 rem = 0,01 J/kg. Dosekvivalent.
1 sievert (Sv) = 1 J/kg. Dosekvivalent. Härledd SI-enhet.
1 röntgen (R) = 2,58*10-4 C/kg. Exponeringsdos.
1 sthen = 100 J/m
1 denier = 1/9000 g/m
1 drex = 0,000 1 g/m
1 poumar = 10-6 lb/yd = ca 0,000 496 055 g/m
1 tex = 0,001 g/m
1 pli = 1 lb/in = ca 17,8580 kg/m
1 typp = 1000 yd/lb = ca 2 015,91 m/kg
1 dioptri = 1 m-1
1 balmer = 1 per cm.
1 kayser (K) = 1 per cm
1 rydberg = 1 per cm
1 bel (B) = lg (effektförhållandet 10) eller X B = lg (P1/P2) eller X dB = 10*lg (P1/P2)
1 bel (B) = 2*lg (spänningsförhållandet (roten ur 10)) eller X B = 2*lg (U1/U2) eller X dB = 20*lg (U1/U2)
Alltså om spänningsförhållandet är 100 till 1 så blir det 4 B eller 40 dB som man vanligtvis väljer att använda.
X neper (Np) = ln (x1/x2) Naturliga logaritmen av kvoten mellan två storheter.
1 clausius (Cl) = 1 kcal/K vilket är ca 4186,8 J/K
Termisk impedans (temperaturdifferens per entropiflöde) mäts i K2/W
1 fourier = 1 Wm (termisk ohm) = 1 K2/W
Termisk isolering.
Kläders värmeisolering mäts i enheten CLO.
1 CLO är den isolering som ger kroppen värmebalans vid +21 grader.
Inga kläder har värdet 0,8 CLO.
Skjorta, väst och kostym har 1,7 CLO.
Vinteruniform för extrem kyla har 4,3 CLO.
1 eötvös (E) = 0,000 000 1 Gal/m (1 Gal = 1 cm/s2)
X erlang (E) = antal upptagna ledningar * genomsnittlig samtalstid / observationstiden
1 mayer = 1J/(gK) = 1 kJ/(kgK)
1 loudness unit (LU) = 0,001 sone = 0 phon Ljudstyrka (hörstyrka).
1 noy = 1 sone Subjektiv upplevelse av buller.
1 sabin = 1 ft2 = 0,092 903 04 m2. Ekvivalent absorptionsarea för ljud.
X mel = subjektiv tonhöjd. 1000 mel har satts till 1000 Hz som referens.
Tonhöjdsintervall
X savart = 300*lg (f2/f1)/lg 2 eller enligt en äldre definition: X savart = lg (fg/f1)
X oktav = lg (f2/f1)/lg 2
X cent = 1200*lg (f2/f1)/lg 2
Ljudintensitet mäts i W/m2
Relativt ljudtryck har även angetts i neper som är den naturliga logaritmen.
N neper = ln(P2/P1) / 2
1 neper = ca 8,685 890 dB
Akustisk impedans (eller ljudtryck per partikelvolymhastighet) mäts i Pa*s/m3
1 Wa (akustisk ohm) = 1 (dyn/cm2)/(cm3/s) = 1 dyn*s/cm5 = 105 N*s/m5 = 105 Pa*s/m3
Specifik akustisk impedans (eller ljudtryck per partikelhastighet) mäts i Pa*s/m.
1 Ws (specifik akustisk ohm) = 1 (dyn/cm2)/(cm/s) = 1 dyn*s/cm3 = 10 Pa*s/m
Mekanisk impedans (kraft per hastighet) mäts i N*s/m
1 Wm (mekanisk ohm) = 1 dyn/(cm/s) = 1 dyn*s/cm = 0,001 N*s/m
1 bit = 1 binär siffra.
1 byte = 8 bit
X brig = 10X
X dex = 10X
1 planck = 1 J*s