Roliga men farliga högspänningsexperiment

 

Överslag mellan kulgap med AC eller DC. AC ger en kontinuerlig gnista medan DC ger ett kraftigare överslag varje gång kondensatorerna laddas ur.

Den stickande doften ni börjar känna efter en stund är ozon som bildas vid elektriska urladdningar. Vädra ut den eftersom gasen är starkt oxiderande och ohälsosam att andas in i större mängder.

 

 

Överslag mellan två utåtböjda trådar med AC ger en gnista som tänder längst ned och vandrar uppåt tills den släcks, varpå en ny bildas.

Det är en fördel om växelspänningen har en hög frekvens.

Lämplig generator är den med tändspole. Använd en "röd" tändspole och prova att minska 1.5µF kondensatorns värde för att höja frekvensen.

 

 

En roterande "propeller". Koronan som sprutar ut från de vassa spetsarna i propellerns ändar får den att rotera.

Den måste hägas upp på en vass spets i centrum så att den roterar lätt.

Spetsarna görs lämpligen av knappnålar.

Det behövs en ganska hög spänning för att starta koronaeffekten och glöm inte att jorda andra polen. En lämplig jordpunkt är t.ex. ett vattenledningsrör eller element. Även el-element är jordade.

 

Anden i lampan. Man kan få slingrande blåa gnistor att färdas inne i en vanlig glödlampa om man ansluter en högfrekvent högspänning till glödtråden. Rör man sedan en jordad metallplåt eller tråd utanför lampglaset så kan man styra gnistorna i lampan. Håll inte metallbiten mot glaset på samma ställe någon längre stund för då kan gnistan svetsa hål i glaset och lampan exploderar. Använd skyddsglasögon. Glöm inte att jorda metalltråden.

 

 

Ozon generator. Gnistan i gnistgapet kommer att bilda Ozon. Ni kan känna den skarpa lukten om ni öppnar burken efter några minuter och fläktar lite över öppningen. Ozon är en tung gas så den stannar annars kvar på botten. Om ni lägger en koppar bit i burken och låter gnistan arbeta i några timmar så har ni skapat en stor mängd Ozon i burken. Redan efter några dagar kommer Ozonet att ha missfärgat kopparbiten med kopparoxid (ärg). Låter ni den ligga kvar så blir den till slut alldeles grön. Eftersom Ozonet förbrukas när den oxiderar metallen så måste ni slå på gnistan med jämna mellanrum.

 

 

Svävande lysrör. Häng upp ett lysrör i nylonlinor mellan två metallplattor (eller aluminiumfolie). Avståndet till plattorna skall vara så stort att det inte finns någon risk för att det skall slå till röret (flera dm). Lägger ni på en högfrekvent växelspänning mellan plattorna så kommer det elektriska fältet att få lysröret att lysa. Det syns bäst i ett mörkt rum. Ni kommer att märka att plattorna kan vara långt isär utan att lysröret slocknar. Nu kanske ni förstår varför man inte skall bosätta sig under en högspänningskraftledning. Om man inte vill ha gratis ljus förstås.