Bild på mig

ag heter Kenneth Johansson och bor nu i Täby, pendlar till Västerås. Mina intressen rör sig runt det mesta som har med teknik och elektronik att göra.

rsaken att jag pendlar till Västerås är helt enkelt att min nuvarande arbetsplats ligger där. Det är ett forskningslabb inom den elektrotekniska branschen. Jag flyttade till Täby eftersom min underbara flickvän bor här.

i

te mer ingående data om mig:

Född i Hallstahammar den 12 Augusti 1964.
Räcker 185cm över marken och belastar jordskorpan med mindre än 70kg.

å plus-sidan:
Löser snabbt tekniska problem på annorlunda sätt.
Är tvåhänt (ambidexter) liksom ca 2-3% av befolkningen.
IQ från 126 och uppåt beroende på test.
Kan jobba med roliga saker 18 timmar i sträck varje dag.

å minus-sidan:
Glömmer ofta namn.
Saknar boll, takt och lokal-sinne.
Blir snabbt uttråkad om jag inte ser en utmaning i jobbet.

ri

tidssyselsättningar av den trevligare arten:

Motion i lite olika former som tex. löpning, cykling, och orientering försöker jag klämma in.

Trots min totala avsaknad av taktsinne har jag gett mig på att försöka dansa salsa. Vem som lurade mig till att börja med en dans som absolut inte är något för nybörjare kan ni kanske gissa :-)

Ibland tar jag upp min gamla hobby och sätter mig och pular med någon elektronisk mojäng.

Vid behov ordna jag gärna överraskningsfester eller svensexor för behövande kompisar.

Sedan kommer alltid någon kompis med en massa trasiga prylar som han/hon vill ha hjälp med att fixa.

Om det sedan blir någon tid över läser jag gärna en bok eller går och ser en film på bio.

a

d jobbar jag med?

På dagarna håller jag till på ett forskningslabb och sysselsätter med allt från småsignaler på mikrovolt och femtoampere till lite större signaler på megavolt och kiloampere inom hela frekvensspektrat samt högeffektslasrar på flera hundra megawatt mm mm.
Jag utreder haverier, uppfinner, konstruerar, bygger, testar och reparerar mätutrustningar och produkter inom områdena elektronik, optik, akustik, fysik, elkraft och mekanik. Är specialist inom områden som störningar, högfrekvensfenomen och transienters påverkan på elkraftsprodukter. Kort sagt är jag en problemlösare!

u

r blev jag nu sån här?

Ja, det ligger väl i släkten, kan man säga. Både min farfar och morfar intresserade sig för tekniska prylar. Redan som liten låg jag framför TV:n och tittade på Tekniskt magasin. Senare tränades jag i konstruktionens konst med lego som även innehöll elmotor och massor av kugghjul. Vilka växellådor jag gjorde.

På seriefronten var jag fascinerad av uppfinnar Jocke i Kalle Anka och ÅsaNisse. Deras konstruktioner kittlade min fantasi under många år.
Böcker som "Egen rymddräkt finnes" av Heinlein och filmer som Jules Verne's "En världsomsegling under havet" satte också djupa spår.

Jag var inte gammal när jag började rita på en egen ubåt, men i brist på lämpligt material och svets så fick det bli en segelförsedd lådbil istället. Det är ett under att jag klarade mig helskinnad från färderna i den.
Men jag höll på att bli kastrerad en gång när seglet välte den i en kurva. Jag hade visst inte riktigt planerat vad jag skulle göra när raksträckan tog tvärt slut och kärran nått en hastighet som ingen av kompisarna kunde cykla ikapp med.

Är det förresten någon mer som i tidiga år försökte göra en egen fallskärm..... och överlevde???

Senare gick jag igenom samma stadier som alla andra experimentlystna barn. Egna smällare och raketer, fast mina hade elektriskt tändning. Naturligtvis skrämde vi också upp diverse oförstående vuxna med rökbomber. Minns särskilt den på brädgården... Hmmm.... Där blev det fart på gubbarna. Jaa... Jo.. Jag erkänner, lite elakt var det.

Mycket mer tok blev det, men jag ska inte tråka ut er med det nu. Kanske skriver jag ner något mer på den här sidan senare.

Om någon letar efter en stuga vd havet på västkusten kanske min sambos sommarstuga passar? Kolla in den här.

Tillbaka till Hallen